Landerier

Gustav II Adolf lockade holländare till Göteborg inte bara för att bygga staden utan också för att utveckla jordbruket.

Redan tidigt upptäckte man att skörbjugg förekom inom själva staden. Botemedlet mot sjukdomen var att äta grönsaker.

Holländska bönder arrenderade stora delar av stadens mark, som låg utanför själva staden, för att odla grönsaker och hålla boskap till borgarnas försörjning.

Den på detta vis använda marken kallades ofta för landeri d v s domän.

Efter hand övertog stans styrande rätten att fördela marken och i slutet av1600-talet överläts marken som en löneförmån till magistatens medlemmar.

Landerierna utnyttjades även som sommarnöje för familjerna. När pråmtrafiken kom igång på Mölndalsån utnyttjade man denna transportmöjlighet att frakta flyttsaker mellan bostaden i staden och sommarnöjet.

Mänga av namnen på landerierna lever kvar i stadsdelsnamn och olika områden.

Många av landerierna låg söder och väster om Göteborg.

I området för nuvarande Långgatorna låg familjen Amijas landeri. Familjen var av tysk-holländsk ursprung. På en stor del av ägorna odlades dyrbara fruktträd, som delvis importerades från olika delar av världen. Väster om landeriet byggdes små kojor och hamnskjul.Detta var början till Masthugget.

Det var fem generationer Amija, som verkade på landeriet och alla generationers överhuvud hette David i förnamn.

När den siste David Amija dog på 1790-talet styckades landeriet med trädgård.

Öster om Göteborg låg några landerier. Kvibergs landeri arrenderades först av holländska bönder och senare av magistratspersoner. Kronan övertog år 1890 området efter den siste landeri-arrendatorn och byggde kaserner för Göta Artilleriregemente.

Kvibergsnäs landeri bedrev jordbruk långt in på 1900-talet och var ett av de sista landerier med jordbruksdrift.

Gamlestadens (Mariedal) och Marieholm var landerier som låg på nuvarande Gamlestadens område.Gamlestadsborna kunde köpa sin mjölk från Marieholms gård ända fram till 1938 då huvudbyggnaden revs.

På en del av landerierna ägnade man sig åt fruktodling, på andra bedrevs tobaks- och grönsaksodlingar.

På Hisingen fanns många små jordbruk som odlade grönsaker mm.Dessa produkter forslade de sedan till torgen inne i Göteborg på lördagar för att sälja.

(Se avsnittet om Torghandel).

Klicka på namnet för att hoppa till informationen.

Landerier inom vår närmaste omgivning

Katrinetorp

Katrinetorp var inget landeri.

Huvudbyggnaden revs i samband att Lantbruksutställningen byggdes år 1923 på Heden. Senare byggdes en ny byggnad med bl a kafe. Ladugården utnyttjades som omklädningsrum för dem som skulle utöva något slag av idrott. Dessutom fanns det möjligheter för ungdomar som saknade redskap för sina aktiviteter att låna sådana utan kostnad.

Husen utnyttjas på samma sätt även i dag.

Lilla Katrinelund

På västra sidan av Stora Katrinelunds äger låg en byggnad som kallades Lilla Katrinelund.

Huset revs i samband utbyggnaden av området under mitten av 1930-talet då bl a brandstationen byggdes på Bohusgatan. Brandstationen är numera flyttad.

Under 1920- och 30-talet fanns på området fram till Skånegatan en plantskola dit bl a ägarna till kolonilotterna i Burgårdskolonierna gick för att köpa nya växter.

Stora Katrinelund

Stora Katrinelunds landeris förste kände brukare var bryggaren Michel Gerritsson som verkade mellan åren 1638.till 1654. Närmaste granne var Jan de Bur på landeriet Burgården.

Under slutet av 1600-talet då rådman Volrath Tham ägde landeriet började det användas som sommarbostad och trädgården växte ut med odlingar av förutom fruktträd även tobak, humle och vindruvor.

Huvudbyggnaden uppfördes under slutet av 1700-talet och fick då sitt nuvarande utseende och stora salen med sina väggmålningar.

Stora Katrinelund (foto 1920)

Staket och infarterna tillkom senare Enligt tradition kom staketet från Domkyrkan.

Vid storbranden i Göteborg år 1802 den 20 december brann domkyrkan ner. Även kyrkogården förstördes totalt. Den nya Domkyrkan invigdes 1815. Begravningsplatsen flyttades till Stampgatan. Kan staketet till Stora Katrinelund ha kommit härifrån?

År 1799 såldes Landeriet till Lars Georg Levgren. och förblev i familjens ägo till 1898. Under denna period utvecklades framför allt tobaksodlingen som kom att behärska tobaksmarknaden i Västra Sverige.

Stora Katrinelund (foto 2004)

Som minne från denna tid fanns namnet Levgrens äng på ängen fram till bron över Mölndalsån som vi passerade på väg till skolan Östra Real.

Lilla Hedås

Lilla Hedås landeri låg vid Engelbrektsgatan upp till Södra Vägen och granne med Rosengård.

Lilla Hedås bebygges under perioden 1890 - 1910.

Rosengård

Rosengårds landeri tillkom troligen i början av 1800-talet. Huvudbyggnaden låg vid Södra Vägen mitt för Lorensberg och fanns kvar några år in på 1900-talet

Rosengård (Foto 1902)

Femvåningshuset bakom mangårdsbyggnaden är hörnhuset Södra Vägen och Engelbrektsgatan.

Huvudbyggnaden revs i början av 1900-talet och ersattes med en låg byggnad mellan femvåningshuset ,Silvanders tvättinrättning. Denna byggnad revs i mitten av 1900-talet.

Lorensberg

Lorensberg var ett av flera landerier, som växte utanför stadsvallarna på 1620-talet. Ursprungligen var det avsett som trädgårdsland och betesmark för stadens borgare men snart utvecklades de till stora sommarnöjen.

Omkring 1750 köpte Lorens Pedersen tillsammans med Fredrik Damm ett landeri "långt ute på landet" År 1771 blev Lorens ensam ägare till egendomen och kallade den Lorensberg,

När AH Ewers köpte egendomen år 1823 fich han värdshusrättigheter mot att "hålla parken och trädgården tillhanda för stadens bättre innevånares begagnande till promenad, samt upprätta ett förstklassigt värdshus".

År 1840 öppnades ett tivoli med servering, teaterlada, karusell och danslokal.

För att locka folk köpte man en karusell från Stockholm. Den var i kinesisk stil och i anslutning till den lät man allehanda gycklare och akrobater uppträda.

Den 1 december 1864 brann hela anläggningen ner.

År 1867 påbörjades återuppbyggnaden av området. och för att underlätta besöken upprättades en busslinje mellan Brunnsparken och Lorensberg.

Lorensbergsparken

Man lät inhägna området med ett högt trästaket och inom området byggdes Folkteatern ,Cirkus och Teatern.

Entre till Lorensbergparken (Foto 1902)

Cirkusen utnyttjades mest av bröderna Schumans stora Cirkus. För att komma in till föreställningarna fanns flera ingångar inne på området men det var även fyra ingångar direkt från Södra Vägen. Under föreställningarna fanns det alltid polis och en brandman inne i byggnaden. När pappa tjänstgjorde där ordnade han så vi fick komma in gratis.

Under början av 50-talet hade Powell Ramel flera av sina Knäppupprevyer där "Folkan" var under många år Karl Gerards hemmaplan.

Jag minns en kväll i början av 1930, när vi passerade förbi var dörren till sceningången öppen och vi kunde höra sång och musik. En av rösterna som vi kunde placera var Sara Leanders. Det var i början av hennes karriär och hon sjöng "Jag gräddar en plätt så lekande lätt"

När "Folkan" brann ner år 1942 flyttades verksamheten över till cirkusbyggnaden.

Vid Engelbrektsgatan mellan Södra Vägen och Lorensbergsgatan, mitt för Lorensbergsparken låg ett privatägt ridhus som byggdes år 1882.

Göteborgs ridhus

Jag minns att vi var i stallet som låg närmast Lorensbergsgatan och tittade på hästarna.

Ingången till själva ridhuset var från Södra Vägen. Där fick man stå på läktaren och titta när det var ridlektioner och träning i både hoppning och dressyr.

Ridhuset revs år 1934. Vissa av hästarna flyttades över till cirkusstallarna. För att komma ut till Delsjöterrängen red dom ner till Skånegatan och sedan var det ordnat en ridstig utefter Mässhallsbyggnaden bort till Korsvägen.

Norra Burgården

Landeri Burgården anlades år 1638 av Jan de Bur. Flera av ägarna har varit prästfamiljer.

I mitten av 1800-talet delades landeriet i två delar Norra respektive Södra Burgårdens landerier.

Norra Burgårdens landeri såldes till Göteborgs stad år 1897.

Norra Burgårdens landeri (Foto 1900)

Byggnaderna fick förfalla och revs år 1936. Vid rivningen fann man husrester från 1600-talet.

Stora Hedås

Stora Hedås landeri omnämns inte förrän i början av 1800-talet i samband med framgångsrik tobaksodling. På 1860-talet övertog Göteborgs stad landeriet som då även ägde Lilla Hedås.

Mangårdsbyggnaden till Stora Hedås låg där Hedåsgatan 13 nu ligger och fanns kvar till omkring år1916.

Lyckan

Söder om Landeriet, vid Getebergsäng, låg stadens avrättningsplats. Vägen dit kantades av de s.k. Galgkrogarna, dit stadens kriminella element brukade samlas, vilket på den tiden gjorde idyllen något osäker.

Sedan början av 1700-talet tilldelades bödeln på Galgbacken den sydligaste lyckan (av blivande landeriet Lyckan) som boplats.

Galgbacken försvann på 1830-talet och blev landeriet Karlsberg.

År 1886 köpte Göteborgs stad landeriet.

Landeriet Lyckan sträckte sig från nuvarande Statsteatern till Näckrosdammen och uppläts till James Marshall år 1772.

Lyckans siste ägare var Blidberg. Han bildade en av Sveriges första idrottsföreningar "Lyckans soldater" (Se senare avsnitt Heden)

Landeri Lyckans huvudbyggnad.

Landeri Lyckans närmaste omgivningar

Landeriet inlöstes av Göteborgs stad omkring år 1900.

"Jubileumsutställningen 1923" byggdes delvis på landeriets mark.

Götaplatsen fick sitt namn 1914. Och man började bygga det som skulle bli Göteborg Kulturcentrum.

Södra Burgården

Södra Burgårdens landeri bildades vid delningen av Burgårdens landeri varvid den nya huvudbyggnaden byggdes vid ån strax intill Underås bro.

Huvudbyggnaden Södra Burgårdens Landeri (Omkring 1900).

Södra Burgården försvann delvis när Burgårdskolonin anlades år 1906.

Resten av landeriet försvann när Maskinhallarna till Jubileumsutställningen byggdes år 1923.

Liseberg

Marken vid Lisebergsområdet var mycket bördigt varför det tidigt började utnyttjas som kolonilotter.

På 1740-talet arrenderades marken av rådman Jakob Bratt. Han odlade främst tobak Under denna tid kom de första byggnaderna till främst torklador för tobak.

Under en 40 årsperiod under 1700-talet var göteborgarna nästan självförsörjande på pip- och tuggtobak. De största odlingarna fanns vid Heden och Hedåsområdet

År 1783 blev det svår missväxt varför plantagerna las ner.

Göteborgs garnison hade förutom sina försvarsuppgifter att svara för "eldsvådebevakningen" natten igenom samt dessutom svara för den allmänna ordningen.

Älvsborgs regemente,som tillhörde garnisonen Skansen Lejonet var förlagt i närheten av Liseberg..År1768 var ett bondeuppror runt Borås "Hoffmanska Upproret" .Det nämns inte i svenska historieböcker men väl i ryska och franska.

Eftersom Borås saknade militärt försvar flyttade efter några år Älvsborgs regemente från Liseborg till förläggningar på Fristad hed. ..

År 1753 förvärvade Johan Anders Lamberg området och genom att använda bokstäver i sin hustrus namn kallades landeriet för Liseberg.

Han uppförde den första mangårdsbyggnaden som ännu finns kvar och används som kontorsbyggnad. År 1801 uppfördes en andra mangårdsbyggnad och i dagsläget används den som värdshus.

År 1822 såldes landeriet till engelsmannen John Nonnen. Efter några år flyttade familjen in i huvudbyggnaden.

Sonen Edvard grundade sedermera Sveriges första lantbruksinstitut, Edvard blev senare kallad "det svenska lantbrukets fader".

Edvards döttrar bodde kvar resten av sitt liv på landeriet.

Hösten 1887 fick Wilhelm Friberg hyra en vildvuxen trädgård som senare kallades Balders Hage. Här bildades Örgryte Idrotts Sällskap den 4 december 1887

Området förvandlades vintertid till skridskobana och sommartid till en plats för gymnastik, långboll och säcklöpning.

Friberg försökte också att anlägga en fotbollsplan men det lyckades inte

Som ersättning byggdes I början av 1900-talet Valhalla idrottsplats vid Skånegatan. Den ersattes senare av Ullevi som blev Göteborgslagens hemmaplan när Allsvenska serien startade 1923.

(Se Exportutställningen avsnitt Valhalla idrottsplats)

År 1908 köpte Göteborgs stad Landeriet.

Landeriets vaktstugor.

Huvudingången till Lisebergs nöjesfält placerades här.

Johanneberg

Johannebergs landeri byggdes i slutet av 1700-talet.

Johanneberg Landeri

Enligt frimurartraditionen fick landeriet sitt namn efter St Johanneslogen frukost-utflykter hit på Johannes Döparens dag, den 24 juni. Den dagen hann de höga herrarna inte till sina sommarställen som låg längre ut från staden. Logens ceremonier pågick från lunch till sena aftonen, varför frimurarfamiljerna fick äta frukost vid "Johannes berg".

Landeriet har sedan givit namn åt hela stadsdelen Johannesberg.

Annexet byggdes år 1921 till Jubileumsutställningen år1923.