Göteborg under 1700- och 1800-talet

Under 1600-talet hade Göteborg delats in i 5 kvarter.

Göteborgs indelning i kvarter.

Storbränder i Göteborg

Mellan åren 1669 till 1813 drabbades Göteborg av 11 stora stadsbränder.

Efter branden på Otterhällan (Kvarter 1) infördes ny brandordning år 1805.

Varje kvarter skulle hålla egen vattenspruta mm.

Vattenförsörjningen hade tidigare skett genom "langning" i pytsar. Ibland uppgick kedjan till 400 man. Det blev mycket spill på vägen. Enligt de nya reglerna skulle vattentunnor köras från vallgraven. Det blev kappkörning med hästarna = stort spill.

Första kyrkan i Göteborg var byggd i trä. Denna kyrka revs efter några år och ersattes av en stenkyrka som invigdes år 1633 och fick namnet Gustavi Domkyrka. Kyrkan brann år 1721 men återuppbyggdes snabbt.

Vid branden år 1802 brann Domkyrkan ner igen. Även begravningsplatsen runt förstördes helt.

Domkyrkan återuppbyggdes en tredje gång och invigdes år1815. . Domkyrkogården flyttades till en ny plats vid Stampgatan.

Kristine kyrka även kallad Tyska kyrkan uppfördes år 1623. Det var ett träkapell.

Både vid bränderna år1669 och år 1748 förstördes kyrkan men återuppbyggdes.

Vid branden år 1758 klarade sig kyrkan.

Vid en svår brand den 10 maj 1669, då halva stan lades i aska, förstördes även Rådhuset, som var uppfört i trä och låg vid Stora torget. Vid branden förstördes alla protokoll och övriga handlingar.

Efter branden började man genast planera för en ny rådhusbyggnad, som Nikodemus Tessin d.ä. ritade. Det nya Rådhuset byggdes på samma plats där det gamla legat. Det uppfördes i holländskt tegel och stod klart år 1672.

Åren 1814 -17 skedde en ombyggnad av Rådhuset, som bl a innebar att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden fick ett mäktigt mittparti med kolonner, balkong och breda entrétrappor.

Rådhuset 1922.

Gustav II Adolfs staty

År 1845 hade de styrande i Göteborg bestämt att det skulle resas en staty på Stora Torget av stadens grundare Gustav II Adolf samt att all torghandel och de årliga marknaderna skulle vara flyttade till Kungstorget år 1848.

Fogelberg som fått uppdraget att skapa statyn gjorde år 1847 ett avtal med konstgjutaren Gonon i Rom Året därpå var vaxmodellen klar, men revolutionen i Frankrike och kriget i Italien gjorde Gonon medellös. Dessutom smältes all metall ner till kanoner,så att gjutningen i Rom misslyckades på grund av dåligt material.

Fogelberg flyttade modellen till konstgjutare Myller i München. Gjutningen var klar år 1851. Statyn skeppades från Genua med den svenska skonerten " Hoppet " till Göteborg Båten förliste emellertid utanför Helgoland och sjönk till botten. Bärgningen av statyn skulle bli för dyrbar varför man beställde en kopia hos gjutaren i München och denna gång hände inget speciellt utan statyn kom fram till Göteborg i oskadat skick och placerades på Stora Torget.

Orginalstatyn bärgades och såldes på auktion. Efter många turer hamnade den i Bremen och placerades i stadens centrum.

År 1942 bestämde Adolf Hitler att bronsstatyn skulle smältas ner till krigsindustrin.

Gustav II Adolfs staty.

Lördagen den 18 november år 1854 avtäcktes bronsstatyn.

Samma dag ändrades namnet på torget från Stora Torget till Gustav Adolfstorg.

Kung Gustav II Adolf pekar med sin handskbeprydda finger och lär ha sagt

"Här ska staden ligga"

Torghandel

När Göteborg grundades 1621 blev Stora torget med rådhuset stadens centrum. Här förekom från början stadens torghandel. De årliga marknaderna ägde även rum på Stora Torget.

1848 ansåg man att platsen var för fin för torghandel varför handeln och de årliga marknaderna flyttades från Stora torget till Kungstorget. Namnet Kungstorget fastställdes 1852.

Det förkom protester mot flyttningen bl a från bönderna på Hisingen som fick längre transportväg. Det gick dock fortfarande att ro uppför Västra och Östra Hamnkanalerna.

Redan vid fyratiden behövde Hisingsbönderna vara vid andra sidan älven för att hålla sig framme vid de fyra gatumynningarna vid torget. Polisen tillät ingen inkörning före 07:00. Vid startsignalen blev det vild galopp på hästkrakarna fram till de bästa platserna. Vid en sådan så kallad fardag var det en brokig miljö med försäljare livsmedel kärror hästar och spillning i en salig röra.

Torghandel. (Bilden tagen 1900-talets början)

År 1850 uppfördes halvcirkelformade bazarlängor vid torgets södra del De 76 butikerna ägdes främst av vävare från Mark.

På torget salufördes grisar kalvar ankor gäss höns ägg smör ost hembakat bröd potatis grönsaker samt höstens frukt och bär.

Till mitten av 1870-talet var Kungstorget stadens enda salutorg. Man kom från olika håll för att handla här. Vid sekelskiftet var böndernas bästa kunder de förmögna stadsfruarna från Vasastan. De kom med sina korgbärande jungfrur i släptåg över den på 1850-talet byggda träbro som senare fick namnet Bazarbron.

1889 öppnades Saluhallen men den var för liten redan från början så man utvidgade hallen 1890

1906 förbjöds kötthandeln på Göteborgs gator och torg. På Rantorget i Gårda fortsatte styckningen på öppna vagnar. Gårda tillhörde Örgryte kommun och löd inte under Göteborgs livsmedelsstadga. När Örgryte införlivades med Göteborg 1922 blev det köttförbud i de inkorporerade områdena.